Lilla Leo

I  onsdags den 4 sep kom äntligen vår "lilla" killevtill världen. Efter dagar med jobbiga förvärkar så va de äntligen dax. Vi åkte in 7 på morgonen och jag va öppen 4 cm, men livmodertappen va inte utplånad. Så vi blev skickade på en timmes promenad.  Så länge jag rörde mig hade jag regelbundna värkar och så fort jag va still avtog de. Gick tillbaka till förlossningen och hade öppnat mig till 7 cm. Meeeen fortfarande hade jag kvar ca 1.5 cm på tappen.  Fick stå upp mycket över en snygg nåt.. kallar de gravid rullator. ;) Han ville interriktigt glida neråt så de hände mer. Va öppen 7 cm jätte länge och rätt intensiva värkar. Halv tolv gick vattnet spontant. Fick sätta dropp för att stimulera värkarna. Fick testa olika ställningar och guud vilket pyssel :) Läkare kom in för att kolla så han vred sig rätt så inte de va något problem och de gjorde han ju. Någon gång efter hon kollat fick jag krystvärkar äntligen! ! Dom fick hålla undan kanten på utgången för den va lite svullen. 2 krystvärkar såva den lilla killen ääntligen ute. 14.15 ! Han vägde 4635 g och va 51 cm lång.  Jag fick inte ens en bristning. Är jag grottkvinna eller. Haha. Tänkte skita i lustgas men ångrade mig. Så jag är juh inte skit cool ändå. Haha fy faaan säger jag bara så ont de gör att föda barn.  Har nog aldrig skitit så mycket under en förlossning.  Jaaa även snygga brudar som mig skiter på sig under en förlossning.  Tur man har en man som inser de och skiter fullkomligt i vilket. Någonstans i smärtan ville jag bara asgarva. Ställer mig upp mot den här vagnen.  Helt väck av lustgasen. Tittar ner på golvet och där står personalen med gummistövlar. Ville be om min mobil å ta ett kort men hade såååå ont. Haha grät nog och skrattade samtidigt. Fick jätte mycket beröm på min andning och de känns skönt att höra. Man känner sig som jag vet inte vad.  Vet inte vad man tänker.  Nä nu är de över. Jag är inte gravid mer. Livet blir sig likt även om de är olikt. Vi har juh ännu en vacker perfwkt liten kille.  Vi Fick stanna kvar över natten pga att han hade lite snabb andning. Iome min medicin ville dom kolla så han inte hade abstinens. Vilket han tack och lov inte fick. På torsdags kvällen började han andas ansträngt så vi las in på neonatalavdelningen. visade sig att trots rossel pip och ett tillsynes ansträngd andning så syresatte han sig helt perfekt. Läkaren sa att ev har han mjukt bråsk i strupguvudet och vi fick gå till öron näsa hals och kolla läget. Då visar de sig att hans ena stömband är förlamat. Eftersom dom inte vet varförkommer de bli magnet rröntgen på hjärnan i veckan. De dom gjort fram till nu är Lungröntgen som va perfekt. Dom har gjort ultraljud på hjärnan genom fontanellen som va perfekt.  Måste säga att jag är helt impad av dagens teknik. Och lite häftigt att ha fått se sin sons hjärna live. Även om jag va rädd när jag va där. Man ser... eller jag har en tendens att se negativt på saker. Min rädsla tar över. De dom befarade va ju att de andra stämbandet också skulle lägga av och då hade ju andningen blivit drabbad på riktigt. Döden är min värsta mardröm i övrigt. Kan knappt prata om döden utan att få panikångeat. Är så rädd att förlora vår fina kille.  Ja självklart alla killarna. Ska inte tänka så och har ryckt upp mig. Allt dom gjort hitintills har visat att allt är bra. Dom vet inte mycket om stämbands förlamning och definitivt inte hos spädbarn. De är varjefall sagt att de är medfött. Hans andning låter och verkar inte så ansträngd längre. Och som sagt har den ju hela tiden varit perfekt även om de sett annorlunda ut. På tisdag ska dom kolla så njurarna funkar då de tydligen har betydelse inför röntgen som kommer ske på torsdag. Är jätte rädd såklart att han ska ha någon hjärnskada och hur de kommer påverka hans liv. Vi har ju världens bästa jacob och hans hjärnskada vet vi ju att den inte påverkar några andningsorgan. Så vad skulle de innebära osv. Ja frågorna snurrar. Vad vi vet kan han få lite låg röst kanske bli hes. Han är ju inte stum :) han låter bara väldigt pytteliten och ynklig när han gråter. Man smälter. Postar en länk i slutet av inlägget om stämbandsförlamning om någon orkar. Som sagt ståe inget om barn men de står att de kan bli fungerande. Men då handlar detta om folk som fått de efter operationer. Kanske annorlunda när de är medfött. Men de viktigaste är att Leo är frisk som en nötkärna i övrigt. Vi får tänka positiva tankar och fortsätta ha förtroende för experterna. Känns jobbigt med hjärnröntgen men de är för en bra sak. Älskar mina barn som är så förstående och tar detta så bra. Och älskar min man som är helt fantastisk.    Skriver från mobilen så hoppas ni har överseende med stavningen och radbyten. Har inte fått kläm på hur man byter rad. Så de får vara som de är. Nuu lite bilder.

http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker--enheter/Oron--nas--och-halsklinikerna/Patientinformation/Stambandsforlamning

Saknar mig själv (ego bilder)

Satt och kollade bilder från förra sommaren. Fyy vad jag saknar mig själv.
Visst jag är gravid och blabla bla. Och ja jag vet att jag kommer dit igen så de e inte de.
Men ja nä. får lite panik ångest.
Fan nu har jag lagt upp foto och jag tvingar ingen att glo. Är du känslig stäng ner igen.
Bekräftelse? ja kanske.  Men ja.. så är de när man mår dåligt haha

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Blir så tröttu

Varför ska jag acceptera allt folk gör och säger? Fick ju inte säga detta till mina andra syskon men tvivlar på att dom läser här för de försra och för de andra handlar de om mig så varför ska jah inte få säga? Min ena syrra ringer alla utom mig och låssasprutta i telefonen å lägger på. Skriver sen på fb att någon ringe henne också för att få de att se ut som de va jag. Seriöst vill dom tro de om mig är de juh deras problem.  Varför vill hon då få mig att se dum ut kan jag undra. Tänkte inte jätte mycket på de när hon sa de men ju mer jag tänker på de ju mer irriterad blir jag. Vi är inte tonåringar längre. Visst jag hade mycket väl en störig dag kunnat ringa tex denna systern å lägga av en fis och sen säga att de va jag. Men inte göra de för att få någon annan att framatå som ett äckligt psyko. Nä fan. Har redan nog med intriger i syskonskaran och pallar inte hålla på. Detta är sånt jag hade kunat vönta mig att någon av mina barn skulle komma hem och berätta om.  Sen en annan sak. Om man väljer att utgå från någons liv då håller man sig borta.  Varför vara intreserad av hur denna mår osv? Eller handlar de om ren jävla nyfikenhet.  Vissa personer har valt att utesluta mig då ska dom ge fan i att fråga runt hur jag mår och om jag fött än. De är inte deras sak att lägga sig i. Sen dessutom säga att jag använder informatörer ang henne när jag inte ens nämnt hennes namn öht. Kollat för mycket johan falk och såpor på sin lediga tid kanske? !  Vad vet jag. Jag skiter blanka fan i dessa personer.  Den ena har jag velat bli av med länge å försökt men alltid fallit tillbax i den falska personligheten och tönkt att jag ger de en chans till. Nu valde hon själv att gå och de känns bra. Behöver inte oroa mig att hon ska smsa eller höra av sig för hon själv gjorde valet. :) Den andra könndes ledsamt först men när jah märkt vilken oerhört paranoid och sjuk person de är känns de bara skönt faktiskt. VILL NI SPEKULERA I VEM DE ÄR VARSÅGODA. Jag nämner inga namn eller nåt om personerna. Detta är min blogg där jag väljer att skriva om vad jag vill. Råkade skriva bitterfitta på Facebook och fick minsann höra att man inte skriver ut sånt där och den här tjejen som tydligen andra tycker är en bitterfitta fick mail vad jag hade för problem sim skrev så. Kunde inte ens fråga mig vem å vad de handlade om. Utan hippetihopp direkt visste denna vem de handlade om ;)  Hur förklarar man detta tro? ! Jag är så jävla trött att bära min frustration inom mig. Vill heller inte ha andras åsikter å skriver därför i min blogg. Behöver bara skriva av mig lite. Sjukt att jag ens förklarar mig. Haha!!  Nu har jag nog kräkt färdigt för idag. De man lär sig i såna här situationer är att man inte kan lita på mågon. Och att har man något att säga en person så gör man de till den personen inte till andra. Vill ni veta hur jag mår, fråga! De värsta som kan hända är att jag inte svarar dig ellet ber dig sluta bry dig.  Så nu ska jag ta mod till mig och säga till min kära syster att hon får berätta för dom andra att de va hon som jävlades igår. Inte jag som är sjuk i huvuden.  Nu ska jag vila en stund innan jag ska krypa till skolan och hämta Love. För er som snokar ang min graviditet och mitt mående får jag väll säga att jag lever och har inte fött än. Vecka 38 idag. Spännande att vara gravid så här länge. Stackare dom som går över tiden.  De görbont och de är tungt. Men fan så värt de.  Längtar efter vårt 5 barn så de är inte klokt. Så nyfiken vemmina pojkar ska bli storebröder åt. Om de blir ännu en liten underbar pojke eller om de blir en busig liten tjej dom ska beskydda och skämma bort. Hursomhelst kommer de vara finaste bebisen häromkring <3 bbeh="" de.="" de="" detta="" dig.="" du="" f="" fixar="" haaaj="" hej...="" innan="" l="" man="" med="" mobilen="" nbsp="" och="" p="" postar.="" puss="" r="" rtatt="" sa="" sorry="" stavfel.="" sv="" texten="" tror="" tta="" ven="" ver="" yill="">

Övertid

Spännande nog har jag nu gått över min egen graviditetstid. Här blir man oplanerat gravid och så får man gå över tiden :P  De va de värsta. Näää jag e så tacksam att vårt lilla troll vill bli färdig. Kanske vi då har turen att få åka hem samma dag. De e juh min dröm. Och efter denna skit graviditeten kan jag väll få bestämma något ;)
Fan jag e så tjuck om magen så min laptop inte får plats i mitt knä. Och när jag vägde mig hos bm idag va magen i vägen för att se siffrorna på vågen. haha Lucky me!
Lill skrutt*n är varjefall fixerad och de e juh också en lättnad. Så man inte får ut en rumpa först.

Mina barn trivs i sina skolor. Dom hinner inte ens vara lediga en dag förens dom säger att de e skola snar igen. Love älskar hela den här skol grejen och han e sååå duktig. Min lilla prins.
Jacob trivs bra i sin nya skola och är så stolt över allt dom gör där. Han är som en helt annan kille. Inte alls trött och bråkig efter skolan utan orkar med att göra saker utan att gråta och vara helt färdig. och de e helt underbart att uppleva. Hela dans dag går inte ut på att överleva skolan.

Har väl icke så mycket mer att tillägga. :)

Tristess

Ibland längtar man efter den här stunden att vara helt ensam. Sen kommer den och de va inte så spännande.  Alla barnen är i skolan och maken jobbar någon timme. Hundarna sover katterna busar. Här ligger jag med min tjocka mage å jäser. Ska nog ta en liten promenad strax. Gör bara så jävla ont i mitt lilla underliv igen. Vill ha min lilla bebis nu så man kan bli rörlig igen och börja promenera och göra lite nytta. Idag har jag gått över min egen gravidtid med hela 2 dagar. Haha. Så de är inte givet att man föder tidigare bara för man gjort de innan.  Men igår trode jag fan de va dax. Haha. Men de tror jag jämt. Kanske känner efter för mycket.   Från de ena till de andra så gick de bra för alla barnen igår.  Love va lycklig för sin första skoldag. Jacob va också superglad. Han va så stolt att komma hemmed taxi å överlycklig när den hämtade honom i morse.  BBenjamin ich Jonte är juh inte lika upphetsade på skoliden. Men dom går dit är där och gör sitt bästavoch de är de viktigaste :)  Lägger till lite bilder. Den där batman dressen kunde jag inte låta bli. Även om de skulle vara en flicka så måste hon vara cool som mamma <3 p="">

Vårt sommarlov

Jag tycker att jag har haft de nästan tråkigaste sommarlovet i mitt liv.
Har varit så trött och haft så ont och varit så begränsad.
Min älskling har juh varit tvungen att jobba såklart. Har haft turen att ha syskon som hälsat på.
Så har kusinerna kunnat leka och ha de roligt och de är juh en sak att göra iofs :)
Min ena lillsyrra har varit här mycket och hjälpt mig när jag haft som ondast å mått som sämst.
Har frågat barnen vad dom tycker om sommaren och dom är nöjda.
Vi köpte en ny liten plask-pool för vår förra gick sönder. Kände inte att vi ville lägga ner för mycket pengar på de nu detta året. Dom har haft lite vänner här på lan osv.
Vi har varit rätt mycket i kalmar och ja.. nä men vi har på något sätt hakat oss fram och haft de bra. I slutändan är juh de viktigaste att barnen har haft de bra. Vi har inte åkt på några speciella resmål eller så men de har funkat ändå. Dom har accepterat läget att jag har en jobbig graviditet och att de blir en stillsam sommar mest hemma. Dom fick ett tält av morfar och de har varit ganska poppis. Inte så många nätter i de men de va kul att leka i ändå. Nästa år kanske dom är mindre fegisar och vågar sova i trädgården ;)

Nu är allt inhandlat till liten också och de känns skönt. Nu är de bara dig vi väntar på lilla bebis.
De har varit lite psykiskt påfrestande att vara så stressad över att föda för tidigt, att inte Henrie ska hinna hem, vem ska ta barnen osv. Tror min stress utlöst många av mina smärtsamma sammandragningar och allt de där. Folk i min omgivning har varit både förstående och en del inte. Men jag är juh som jag är ;)
Dom som inte trivs med de har lättat och de känns väl helt okej. Nu tar jag de lugnt och tar dagen som den kommer. Har jäkligt mycket pin-värkar varje dag och natt. Men förr eller senare kommer väl dom riktiga värkarna igång. Man blir väll lite bortskämd när man fött för tidigt alla gånger. Eller bortskämd de låter juh dumt ;)
Men jag vet inte hur jag ska uttrycka de. Vecka 36 är juh Jonte och Love födda i och de känns juh inte så tidigt. Benjamin och Jacob va vecka 32. De är juh lite värre. Men ändå tycker jag dom klarat sig så fint så. Jacobs hjärnskada har juh uppkommit under graviditeten så de hade ju inte varit något annorlunda om jag så va gravid längre. (tror jag)    kanske värre?  Nä de e sånt jag inte vet. Men jag har varit glad att slippa dom där sista 4 veckorna ;) Bm sa att de e rätt troligt att jag föder denna också i vecka 36, men nu är jag där. Iofs bara i början av veckan men vi får la se.. ta de lungt och ta dagen som den kommer sa jag väll :P

Nä nu ska jag slöa lite för jag e sååå obotligt trött. Älsklingen är och jobbar och vädret är mulet och skönt. Blåser lite så jag får friska vindar :D

Puss och hej

Fortfarande 35

Är förvirrad på de här med veckorna.  Men nöjer mig med att skita i min app som säger att jag är i vecka 36 när barnmorskan säger att jag är i vecka 35. ;) Har märkt att de dryga med att både ha fött för tidigt och ha haft relativt snabba förlossningar är att om jag ringer förlossningen och vill ha råd ber dom mig komma in. Jag säger att de känns onödigt men de tycker dom är dumt för de är bättre att kolla en gång för mycket.  Men de blir juh en psykisk påfrestning att säga till barnen att man ska åka och sen bygger dom säkert upp förväntningar fast man säger att de kan vara falskt alarm.  Sen är de drygt att behöva åka hem fast man egentligen redan visste de när man ringde och bad om råd men måstade åka in. Nu åker jag inte förens huvudet är halvvägs ute ;)  Nu känner jag mig skit trött sen några dagar. Kan somna sittandes rakt upp och ner. Ja nä nu vet jag inte vad jag ska skriva mer. puss å hej